Idédebatt

Framtidens jobb finns i communities

Debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, handlar om en lagstiftning från tiden när Sverige var ett industrisamhälle. Men hur kompatibelt är LAS med framtidens utveckling präglad av omfattande teknologiska omställningar och sociala förändringar? Av flera anledningar bör framtiden vara utan institutioner som LAS eftersom fler ska kunna medskapa egna lösningar genom samspel, företagande och decentraliserade organisationer.

Debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, handlar om en lagstiftning från tiden när Sverige var ett industrisamhälle. Men hur kompatibelt är LAS med framtidens utveckling präglad av omfattande teknologiska omställningar och sociala förändringar? Av flera anledningar bör framtiden vara utan institutioner som LAS eftersom fler ska kunna medskapa egna lösningar genom samspel, företagande och decentraliserade organisationer

I samband med januariöverenskommelsen mellan regeringen samt stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna har det beslutats om att LAS ska reformeras. En av tankarna med reformen har varit att det skulle bli lättare för mindre företag att säga upp och anställa personal genom att ändra turordningsreglerna. 

Under förra året lyckades regeringen, stödpartierna och fackföreningarna komma överens efter intensiva diskussioner. Överenskommelsen betyder bland annat att anställningsformen allmän visstidsanställning avskaffas och ersätts av “särskild visstidsanställning”. Utöver det tillkommer bland annat förnyad rätt till vidareutbildning. 

LAS tillkom 1982 under den socialdemokratiska regeringsperioden och lagen har intressant nog inneburit avsteg från samtida arbetsmarknadsmodellen. Eftersom “den svenska modellen” har baserats på arbetsmarknadens parter ska förhandla utan statens inblandning. Framkomsten av LAS motiverades främst utifrån argumentationen rörande trygga anställningar och godtyckliga uppsägningar. 

Frågor om arbete, pengar och hur vi ska leva våra arbetsliv är idag bland de viktigare framtidsfrågorna. Flera akademiker och intellektuella som Yuval Harari och Eric Brynjolfsson menar att aspekter som digitalisering, automatisering och robotisering kommer att leda till stora förändringar. Organisationer som World Economic Forum har liknande tankar om att teknologiska och sociala förändringar kommer att leda till att många av dagens yrken försvinner samtidigt som nya tillkommer. 

Därmed kommer det behövas mer flexibla och anpassningsbara arbetsmarknader framöver. För att komplicera utvecklingen ännu mer är fallet att framtidens arbete hänger också samman med klimatomställningen och hållbarhetsutvecklingen. Vissa typer av jobb som i gruv- och matindustrin anses vara opassande i relation till klimat och ekologiska ambitioner. 

Även av sådana anledningar är det dåligt att debatten om LAS är väldigt fokuserad på samtiden. Istället borde fler som är aktiva i politiken, civilsamhället och offentliga institutioner diskutera om behovet av nya berättelser och lösningar för en postindustriell och hållbar framtid. Diskussioner om framtidens syn på arbete baseras även på analyser att miljontals människor i världen kommer att uppleva sig som meningslösa och onödiga, vilket i sin tur kan leda till nya sociala och demokratiska problem. 

Därför är det viktigt att diskussioner om arbete utöver ekonomiska aspekter som skatter och löner också berör aspekter som människans existentiella behov och sociala tillvaro. Framtidsorienterade förslag och idéer omfattar bland annat basinkomst som av flera skäl anses underlätta för människor att kunna leva bättre, klimatsmartare och meningsfullare liv än vad vi ofta gör idag. Genom den teknologiska utvecklingen möjliggörs det också att fler människor kommer att kunna jobba mindre och ha mer tid för annat i livet, som att vara föreningsaktiva. 

Vikten av att ha mer tid för annat än arbete är också viktigt för framtidens demokrati där fler ska kunna involveras i beslutsprocesserna och medskapa lösningar som i virtuella och nätbaserade communities, alltså sammanslutningar  bestående av individer som organiseras på basis av gemensamma intressen och affektioner. Därför är den pågående utvecklingen med decentralisering direkt relevant för vilka typer av jobb och arbetskultur ska existera i framtiden. Med decentralisering menas bland annat att fler samspel, processer och aktiviteter kan äga rum på lokala nivåer och direkt mellan individer. 

Ett utmärkande drag med decentralisering är att institutioner som fungerar som “mellanhänder” som banker tappar sina roller eftersom mellanmänskliga samspel möjliggörs via andra system och organisationsformer. Det påverkar även synen på arbete eftersom fler ekonomiska aktiviteter och samspel kommer att kunna utföras direkt mellan individer istället via framför allt större företag. 

På det sättet leder decentraliseringen till etableringen av nya organisationsformer rörande arbete och sysselsättning. Inklusive företag och affärsverksamheter där fler individer kan agera som deltagare istället för att agera som kunder. Inom ramen för olika communities kan människor skapa nya arbetsroller och villkor med fokus på till exempel bostadsbyggande, klimatprojekt och äldrevård. 

Den framtida decentraliseringen möjliggör också för nya sociala åtgärder istället för att som idag offentlig välfärd. Inom ramen för communities kommer människor kunna organisera sina jobb, aktiviteter och välfärd. Sist men inte minst ska fler kunna involveras och engagera sig för klimatomställningen genom meningsfulla processer och belöningar. För naturen och planeten ska i princip varje människa kunna bidra efter egen förmåga genom frihet, teknikvänlighet och samarbeten. 


Vladan Lausevic, liberal och skribent på Grön Opinion

%d bloggare gillar detta: